......RUNT o RUNT o RUNT......

......Osså Andra Hållet Med......

När mina tankar går runt, när allt inne i hjärnan tar fart och börjar snurra, en tankestorm som yr och sakta men säkert bygger upp en orkan som drar fram gammalt och glömt och virar ihop det med nytt och färskt......

......Då detta sker vet jag knappt ut eller in, vet inte hur jag ska få stopp på allt, på alla ord, tankar, minnen och röster......

När det är som allra värst kan jag inte ens få ut mina känslor i ord på ett papper, på datorn eller vart jag än har tillgång att skriva på!!!

Hej Hej Hallå Där Ute I CyberSpejsen!!

Idag en dag att minns... Äntligen verkar det som att det har vänt.... Nu vågar jag verkligen se framemot det där lilla ljuset i tunneln!! Jippie Kay Yeyh mother fucker!!!

*hehe*

Varit o hälsat på min broder där min mor befinner sig!!

Åter igen helg då...

Denna dagen har jag tillbringat inomhus och funderande på livet och hur och vad jag ska ta mig till för att ta tillbaka mitt liv och mitt livs värdighet!! Har kommit fram till en del saker som jag ska ta tag i och verkligen se till att göra...Började med detta redan igår efter mitt besök på F-kassan!!

Idag/Kväll...

Ska strax ta mig ner till apoteket innan dom stänger för att hämta ut min medicin... Har inte tagit några pills alls denna veckan och det har tyvärr fått sina följder, har varit mera lätt irriterad och haft betydligt kraftigare humör-svägningar än de jag har närjag sköter min medicin... Har oxå märkt att jag haft lättare till panik-/ångestattacker.. Inget kul alls och absolut inte bra!!

Efter apoteket blir det Preem för att tanka bilen och för att köpa veckans Wallander-film.. Sen blir det hem igen och vänta på att få lägenheten för mig själv då T-A ska ta en nattlig tripp till Tyskland!! Ska bli skönt att få den ensamtiden just nu... Har varit dåligt med det sista 2 veckorna!! Tyvärr måste jag nog säga..Mår inte bra av att ha en "övervakare" som ska veta allt, bestämma vad, var och med vem jag ska vara med och om det inte är det som han tycker så får han mig att känna mig så liten och maktlös och han blir så manupulativ att jag ganska snabbt får dåligt samvete och gör som han tycker bara för att jag ska slippa höra på skiten.... Hur länge ska jag klara av att stå ut med detta?!?!

  Dagens Ordspråk   

"Missförståndet har hittills varit

den största makt på jorden."

Edith Södergran (1892-1923)

Hejsan Hoppsan Allesammans!!!

Vaknade och gick upp:

 06.00 ungefär.    

Hade kramp i magen och kunde inte somna om,

kunde knappt varken ligga, sitta eller stå still,

så jag gav upp hoppet om att lyckas somna om. 

Morgonens Väder:   

Var några mörka moln på himmelen och kyligt. Nu är solen framme och ger lite ljus på höstens alla färger!  

Dagens Väder:

Solen fortsatte att skina över staden då jag färdades mot staden, det blåste dock milda brisar men trots detta höll sig detta vackra vårväder i sig!! 

Dagens Kläder och Frisyr:

Frisyren blir nog utsläppt till en början och eventuellt sätter jag upp det i en bulle under dagen beroende på vad jag gör!! Kläder...*hum* Mina varmaste benvärmare helt klart ett måst, mina vita joggingbyxor (eller som jag hellre kallar dom "prassel-byxor) Strumpor åker på idag börjar bli lite för kallt om tårna utan nu!! Underkläder så klart!! Över delen blir nog Svart linne med en lång "tshirt" över, samt min vita tätstickade kofta.. Den är varm och go!!

Dagens Planer:

Ska ta och rota fram värmande kläder så att jag inte förfryser när jag beger mig in mot staden och försäkringskassan för att lämna in (förhoppningsvis) det sista pappret som står mellan mig och mina pengar!!

Efter det tänker jag bara följa mina impulsiva påhitt tills dess att mobilen pinglar och undrar var jag är, vad jag gör, med vem jag är med.... :-( *suck,suck,suck* Kanske ska stänga av ljud och vibration helt idag för en gångs skull och bara få engagera mig i mig själv!!

Resultat Av Min Planerade Dag:

Jag som åter börjat hoppas på att det Äntligen skulle börja ordna upp sig med försäkringskassan så att jag skulle kunna börja luska i vad vård och omsorg i Mölndals Stad håller på med i fallet MIG... Men icke då.... Höll på att inte fixa det att ta mig dit för det första men fick Sara att akut rycka ut till F-kassan i Gamlestaden där jag visste att det inte skulle vara allt för mycket folk och för lång kö. Tack och lov att hon kom!!! Fick mig en Rak höger och jag föll pladask rakt ner i mörker igen... Men i stället för att göra som jag brukar, att sitta ner och suga åt mig utan att protestera, så slog hjärnan Back-ut och allt det jag hållt mig för att tala rakt ut om ploppade ur mig på en och samma gång. Jag babblade på berättade allt som hänt, höjde rösten, blev arg, ledsen, förbannad och chockerad i en ända salig blandning... Vet knappt vad jag fick ur mig egentligen men damen som expidierade mig förstod mig och utan att ifrågasätta någonting gjorde hon sitt bästa för att få fram min historia om allt som hänt samt att hon antecknade att jag mår väldigt dåligt. Sara satt jämte och försökte lugna mig samtidigt som hon gjorde så gott hon kunde för att lyssna på vad som sas... Om jag kännt mig misslyckad och värdelös under sista tiden så blev det genast på bara en sekund 1000 gånger värre än tidigare...

  Dagens Ordspråk  

[Från Mig Till Er Att Fundera På]

"En Vän Är;

En Människa I Vars Sällskap

Man Törs Vara Sig Själv"

Hej hej hallå!!

Då provar jag åter igen  att börja på detta fenomen med att blogga loss om allt o ingenting som faller andan in!! 

Kan ta o börja med att presentera mig själv....

-vem är jag? -vad är jag? -hur är jag?

-vart är jag? -vad gör jag? -vad tycker jag?

-vad tänker jag? -vad fantiserar/drömmer jag?

VEM?

 Det är Jag som är Zabina, kallad Bina av många nära och kära! Är 27 snurriga år, år som ibland känns som att de bara flugit förbi. Dessa år som i vissa fall känns som igår trots att det kan vara något som hänt t.ex 10 år bakåt i tiden, samt i andra fall känns som att det flugit förbi och försvunnit i glömska trots att det kanske bara hände för en månad sen!!!

VAD ÄR?

 För att snabbt sammanfatta alla de titlar jag är berättigad till att benämna mig:

SmålandsJänta/Smålänning, tjej, flicka, tös, kvinna, tant, kärring, "sladdis", dotter, LillaSyster, Barnskötare, Infoit, Undersköterska, Faster *2, Flickvän, EX, Sambo, Förlovad, Beroende, sjukskriven, vårdbiträde, arbetssökande...

O.s.v O.s.v 

HUR?

Som människa och som individ är jag för tillfället aningen förvirrad och tankspridd! Vet just nu i dessa dagar inte riktigt hur jag ska göra och hur jag ska vara. Gör jag SI så är det inte bra, gör jag SÅ är inte det heller bra. Är ju innerst inne en sådan människa som älskar att skämta och skratta och det bästa av allt få andra att skratta och le. Vill så gott jag kan finnas som stöd och en hjälpande hand för mina vänner och min familj. Är en sådan människa som verkligen vill alla väl, men så kommer den punkt där jag i många fall borde ha tänkt på mig själv och på hur jag egentligen mår. Vill vara alla till lags och känner mig värdelös och skäms och får dåligt samvete om jag någongång skulle följa en av mina impulser (de som får mig att känna mig som en fri egen individ).

VART?

Har flyttat ifrån mitt barndomshem i Södra Småland. Första resan hemifrån gick till Alingsås där jag bodde på Internatet som var anknutet till folkhögskolan. Efter tio helt underbara månader av föräldrar fritt bar det iväg till mor och far igen, men det var dömt att verkligen misslyckas då jag och mamma knappt klarade av att se varandra under samma tack inom samma väggar (så här ett par år i efterhand och med facit i hand berodde dessa världskrig oss emellan att vi under ytan var alldeles för lika). Efter sommaren som kom kände jag att detta håller inte längre och gjorde mitt val att flytta till första "egna" lägenheten... Då jag är och alltid varit en tjej som lever för impulsivitet och galenskap så bestämde jag mig, från en dag till en annan, att jag ville flytta upp till Gävle [ 

VAD GÖR?

Just nu och sen mitten av Mars i år (2010) så har jag, enligt min syn på saken, Ofrivillig Semester!!! Eller som Vården och Myndigheterna kallar det.... Sjukskriven!!! Hade hoppats att kunna få börjat jobba igen nu under sommaren som varit men det ena strulet efter det andra har gjort att jag även om jag skulle få igenom en vinst med rätten på min sida och få komma tillbax så är det de sista jag skulle vilja... Att arbeta under två chefer som inte vet vad den andre har för sig och som har lekt en fruktansvärd lek med mig, mitt liv och min framtid!!

VAD TYCKER/TÄNKER/FANTISERAR/DRÖMMER?

Jag tycker att mycket var bättre förr, tycker dock inte att allt i dagens Sverige är fel... Visst kan det vara mycket bra att i princip alla äger en varsin mobil, i alla fall om  man bevittnar en olycka eller ett rån (dock är det väldigt många av de som ser något sådant fäller ner blicken och hoppas att någonannan ringer det samtalet) Visst kan det vara bra att kunna bli nådd ÖVERALLT, vart du än befinner dig och vad du än gör!!! Eller är det verkligen det?? Tänk dig att du är t.ex arbetssökande och har sökt X-antal jobb och medans du går i väntans och förhoppningarnas tider har du bestämt dig för att uppsöka en affär för att det är dags att storhandla.... Längst inne i affären vid mjölken visar det sig att ett av dina sökta jobb ringer dig (dock på dolt nr) Du svarar och hinner bara säga hej och..."tut-tut-tut" ljuder i örat när personen i andra ändan presenterar sig... Dessa tut innebär antingen att mottagningen försvann helt då du böjde dej ner för att ta en mjölk, eller oxå är det batteriet som dör och du har halva shoppinglistan kvar innan du kan ge dig hemmåt för att koppla in laddsladden. Då du inte hörde vart personen ringde angående eller vad han/hon hette och jobbade för försvinner det alternativet att kunna ringa upp så snart du har möjlighet... Har du tur ringer dom igen men har du otur kanske du miste chansen att få ditt drömjobb!! 

Nä tacka vet jag den tiden då man kunde ta på sig skorna , stänga dörren bakom sig och knata hem till en kompis helt utan förvarning. Var man hemma så var man och hade man gått ut så hade man. Det var inget ring ring ring pip-pip ring pip-pipibland oavbrutet (alltid då man står som sämst till för att kunna svara)...

Oj-Oj-Oj - oj,oj,oj,oj!! Det blev ju näst intill en mindre novell...Lovar att det i följande bloggande av mig inte kommer att handla lika mycket om bara mig utan lite mer vad som hänt sen senast och saker som satt sig i hjärnkontoret!!

Tjolla-Hejsan-Sa och God Natt